FÖLJ BLOGGEN BLOMFANTAST

Follow

En oas för dig som älskar växter

Krukväxternas historia i Sverige

Jag gillar att kika på gamla bilder och spana in växterna som ofta syns i bakgrunden. Det säger mycket om tiden tycker jag.

Här kommer en liten historisk genomgång av krukväxttrender utifrån bilder jag hittat. Det är fascinerande att se hur trenderna går i cykler och hela tiden återkommer.

1700-talet

Målningen av Jane Maria Bowkett är från 1800-talet, men får symbolisera 1700-talets vurm för orangerier.

Under 1700-talet byggde adeln stora orangerier där de odlade exotiska växter som till exempel olika former av cîtrusträd. Pelargonen, som kom till Sverige med Ostindiefararna under 1700-talet, blev en populär och exklusiv växt i orangerierna. Det dröjde fram till 1800-talets slut innan Pelargonen blev folklig och kom in i var mans hem. Pelargoner är ju enkla att ta sticklingar av och fick på det sättet stor spridning.

1800-talet

Det dröjde fram till 1800-talet innan växterna flyttade in i hemmen och fönstren. Från början var det bara de välbeställda i städerna som hade dessa “fönsterträd” inomhus.

Krukväxternas historia
Maffig palm! Bildkälla: Digitaltmuseum

Det var modernt med tunga sammetsgardiner, mörka väggar och många och kurviga möbler hos den rikare delen av befolkningen. Växterna skulle vara stora och praktfulla. Ju större desto mer status signalerades. Det blev mycket populärt med olika varianter av palmer och fikusar. Lite som i dag med andra ord.

I slutet av 1800-talet flyttade även krukväxterna in i arbetarhemmen. Här var förstås krukväxterna av mindre exklusivt slag. Pelargoner blev oerhört populärt.

Pelargonfönster Bildkälla: Digitaltmuseum

På den här tiden beskar man oftast inte växterna, de fick växa och bli vildvuxna. Ta en titt på pelargonerna i fönstret. Inte så där bulliga som vi är vana vid idag, så där som de blir när man klipper ned dem hårt, utan väldigt långa och rangliga. Jag måste säga att jag tycker det är riktigt fint! Jag ska nog experimentera och låta ett par dra iväg och bli rangliga.

1900-talets början

Trenden med många och gärna blommande växter höll i sig. Carl Larssons bilder från Sundborn var en stor inspirationskälla (jag har tidigare skrivit ett inlägg om Carl och Karin Larsson ur ett växtperspektiv som du kan läsa här). Pelargonen var fortsatt populär och det fanns vid tiden hundratals sorter att välja mellan.

Blommande Novemberkaktus och Julkaktus! Bildkälla: Digitaltmuseum

Julkaktus och Novemberkaktus var andra växter som många hade i hemmen. Gärna placerad på paradplats på en piedestal eller ett bord.

Kikar man på bilderna från de lite mer folkliga hemmen så är det nästan alltid terakottakrukor med enkla kaffefat som gäller. Fint!

1930-talet

På 30-talet gjorde funkisen sitt intåg i Sverige. Nu var det ljust, luftigt och funktionellt som gällde i inredningsväg. De trendiga och stilmedvetna ville inte ha en brokig samling blommande växer i sitt fönster, utan istället ha det mer avskalat och stilrent. Populära växter under perioden: olika varianter av kaktusar och suckulenter. Svärmorstunga är en växt som syns på många bilder.

Trendigt på Bygge och Bo-utställningen 1937. Bildkälla: Digitaltmuseum

1970-talet

Ett rejält hopp fram till 70-talet för då exploderar växtintresset i Sverige. Det var nu gröna växter som gällde. Gärna stora växter som fick ingå i inredningen.

Populära växter: Monstera, Elefantöra, olika varianter av fikus och stora palmer. Var man minsta trendkänslig så hade man en Yuccapalm hemma, den var verkligen superpopulär under 70-talet!

Idag

Hur ser det då ut idag? Växtintresset växer ju så att det knakar! En titt bakåt i historien och det känns som om alla tidigare trender sammanstrålar i ett enda stort växtfyrverkeri idag. Stora trädliknande växter, typ fiolfikus, syns på de stylade bilderna i inredningstidningarna. Samtidigt den härliga Urban Jungle trenden, där hemmen proppas fulla av växter. Och så sticklingsbytartrenden där många nördar in i olika typer av växter som de fyller sina hem med, det kan vara Palettblad, Begonior eller Hoyor. Idag är det mångfald som gäller.

Källor:

FLER ARTIKLAR



1 thought on “Krukväxternas historia i Sverige”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *