Det här med namn på krukväxter är emellanåt ganska festligt. När man väl börjar fundera över en del av de svenska namnen så kan man undra hur de uppkommit. Vad har stackars svärmor gjort för ont egentligen? För det är väl knappast de positiva egenskaperna som gjort att hon fått ge namn till en kaktus med långa sylvassa taggar och en spetsig bajonettlilja?
Här kommer en djupdykning i “svärmorsväxterna” och svärmorsmyten.
Svärmors tunga – bajonettlilja
Bajonettliljan, Sansevieria trifasciata, känner de flesta i Sverige som svärmors tunga. Det är en oerhört lättskött växt som knappt behöver vattnas, kan placeras lite hur som helst och nästan aldrig drabbas av ohyra. Men det är knappast de positiva egenskaperna gjort att den kopplats ihop med svärmor. Nej, det är förstås den sylvassa spetsen, som är lika vass som svärmors (elaka?) tunga.
Namnet svärmors tunga är etablerat redan i Täckholms bok Hemmet blommar från 1948, så det är ett namn som hängt med länge.
Svärmors bandrosett
Sansevieria trifasciata ‘Hahnii’ är en variant av svärmors tunga. Den växer i lägre, rosettliknande formationer, men har samma spetsiga och vassa blad som bajonettliljan.
Svärmors kudde – Echinocactus
Echinocactus grusonii går under benämningen svärmors kudde. Det är en rund, kuddliknande kaktus som kan bli upp till en meter hög och en meter bred i naturligt tillstånd. Även som krukväxt kan den bli ganska stor. Den är översållad med sylvassa taggar som kan bli uppemot 5cm långa. Inte direkt en kudde man vill vila huvudet mot!
Hur kommer det sig att svärmor har rykte om sig att vara ett sånt rivjärn att hon fått ge namn åt dessa, ska vi säga, lite ovänliga växter?
I avsnittet “Svärmorsmyten” i Historiepodden beskriver man att grunden till myten kan hittas i det samboende mellan generationer som var vanligt på landsbygden från 1800-talets mitt fram till 1900-talets mitt. Allra vanligast var att det nygifta paret flyttade hem till mannens föräldrahem. Där bodde man tillsammans med hans föräldrar i ett generationsboende. Att skav mellan generationerna uppstod kan man förstå. Man kan riktigt höra frasen “så här har vi alltid gjort här på gården” yttras och det gav antagligen upphov till en del konflikter.
I nutidens Sverige lever vi inte så ofta på det viset längre, men myten om jobbiga svärmor lever kvar och frodas.