KrukvÀxter

Stackars svĂ€rmor 😅 – om det hĂ€r med namn pĂ„ vĂ€xter

Det hÀr med namn pÄ krukvÀxter Àr emellanÄt ganska festligt. NÀr man vÀl börjar fundera över en del av de svenska namnen sÄ kan man undra hur de uppkommit. Vad har stackars svÀrmor gjort för ont egentligen? För det Àr vÀl knappast de positiva egenskaperna som gjort att hon fÄtt ge namn till en kaktus med lÄnga sylvassa taggar och en spetsig bajonettlilja?

HĂ€r kommer en djupdykning i “svĂ€rmorsvĂ€xterna” och svĂ€rmorsmyten.

SvĂ€rmors tunga – bajonettlilja

SvÀrmors tunga - om svÀrmor och vÀxtnamnen

Bajonettliljan, Sansevieria trifasciata, kÀnner de flesta i Sverige som svÀrmors tunga. Det Àr en oerhört lÀttskött vÀxt som knappt behöver vattnas, kan placeras lite hur som helst och nÀstan aldrig drabbas av ohyra. Men det Àr knappast de positiva egenskaperna gjort att den kopplats ihop med svÀrmor. Nej, det Àr förstÄs den sylvassa spetsen, som Àr lika vass som svÀrmors (elaka?) tunga.

Namnet svÀrmors tunga Àr etablerat redan i TÀckholms bok Hemmet blommar frÄn 1948, sÄ det Àr ett namn som hÀngt med lÀnge.

SvÀrmors bandrosett

SvÀrmors bladrosett
BildkÀlla: Plantagen

Sansevieria trifasciata ‘Hahnii’ Ă€r en variant av svĂ€rmors tunga. Den vĂ€xer i lĂ€gre, rosettliknande formationer, men har samma spetsiga och vassa blad som bajonettliljan.

SvĂ€rmors kudde – Echinocactus

SvÀrmors kudde - stackars svÀrmor

Echinocactus grusonii gĂ„r under benĂ€mningen svĂ€rmors kudde. Det Ă€r en rund, kuddliknande kaktus som kan bli upp till en meter hög och en meter bred i naturligt tillstĂ„nd. Även som krukvĂ€xt kan den bli ganska stor. Den Ă€r översĂ„llad med sylvassa taggar som kan bli uppemot 5cm lĂ„nga. Inte direkt en kudde man vill vila huvudet mot!

svÀrmor

Hur kommer det sig att svÀrmor har rykte om sig att vara ett sÄnt rivjÀrn att hon fÄtt ge namn Ät dessa, ska vi sÀga, lite ovÀnliga vÀxter?

I avsnittet “SvĂ€rmorsmyten” i Historiepodden beskriver man att grunden till myten kan hittas i det samboende mellan generationer som var vanligt pĂ„ landsbygden frĂ„n 1800-talets mitt fram till 1900-talets mitt. Allra vanligast var att det nygifta paret flyttade hem till mannens förĂ€ldrahem. DĂ€r bodde man tillsammans med hans förĂ€ldrar i ett generationsboende. Att skav mellan generationerna uppstod kan man förstĂ„. Man kan riktigt höra frasen “sĂ„ hĂ€r har vi alltid gjort hĂ€r pĂ„ gĂ„rden” yttras och det gav antagligen upphov till en del konflikter.

I nutidens Sverige lever vi inte sÄ ofta pÄ det viset lÀngre, men myten om jobbiga svÀrmor lever kvar och frodas.

Annons

LĂ€mna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *