Personligt

Att hela tiden gå vidare i växtnördandet

Jag fick ett nyhetsbrev från Plantagen häromdagen med rubriken: “Lättskötta gröna krukväxter. Ja tack!” Det fick mig att börja fundera. Förr om åren skulle jag nog valt lättskötta växter i alla lägen, men nu? Nu känns lättskötta växter nästan lite tråkiga och jag vill ha mer och mer utmanande växter. Det handlar liksom om att hela tiden lyfta sig en nivå.

Mitt växtnördande började för några år sedan med en Elefantöraplanta som jag upptäckte var lätt att föröka genom sticklingar. Jag hade aldrig hållit på med sticklingar innan, så bara känslan av att “skapa nytt liv” var häftig.

Sedan råkade jag se en maffig Dr Westerlund i en inredningstidning och kände att en sådan måste jag ha! Inte lätt att få tag på just då, men här kom Tradera in som en hjälpande hand. Med Dr Westerlund upptäckte jag hur kul det kan vara att experimentera med växter. Den kan tuktas på alla möjliga sätt.

Genom att beskära den hårt blev den stor och buskig och genom att stamma upp och ansa blev den ett prydligt träd. Himla kul pyssel! Min Dr Westerlund producerade dessutom en ständig ström av sticklingar vilket gjorde att jag aldrig var rädd för att ta död på någon i mitt experimenterande, det fanns ju hela tiden en ny stickling som väntade.

Gullranka N´joy

Nånstans här exploderade mitt intresse och jag ville bara ha fler och fler sorters växter. Olika typer av Palettblad, Alocasior, Kalatheor. Allt med fina blad!

Min lilla Begoniasamling. Från vänster till höger: Little Brother Montgomery, Jive, Bowerae rubra och längst fram Soli mutata.

Min senaste grej är Begonior. De finns i en uppsjö av varianter, allt från riktigt lättskötta till svåra rackare. Och det är lite det som är charmen med dem. Att man får anstränga sig lite.

Den lilla längst fram är en Begonia av en typ jag aldrig stött på förut. Den får nog klassas som svår. Den heter Begonia soli mutata och vill helst bo i terrarium. Alltså den behöver hög luftfuktighet och vill ha glas över sig. Min första tanke när jag fick sticklingen var att den här växten kommer att dö hos mig!

Begonia soli mutata

Men ett par månader senare så ser den ut så här. Den lilla plantan mår fint och har massor med nya blad på gång.

Jag är så himla nöjd! Det är kanske ingen elitidrottsprestation, men jag får en härlig känsla av att jag lyft mig ytterligare ett snäpp när det gäller växter!

Vill du vara med i min mejlklubb?

Isåfall får du 1-2 utskick varje månad med tips och trix från bloggen, men även en hel del unikt material.

Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *