FÖLJ BLOGGEN BLOMFANTAST

Follow

En oas för dig som älskar växter

Ska man ha växter i sovrummet?

Ska man ha växter i sovrummet?

Jag har läst så många konstigheter när det gäller växter i sovrummet. Allt från “feng-shui-experter” som menar att växter i sovrummet stör energierna och främjar otrohet, till andra som menar att växterna slukar luften vi ska andas under natten och därför inte hör hemma där.

Jag tänker att vi lämnar feng shui  därhän och istället kikar lite på fakta hur växter fungerar på natten.

 

Fotosyntes

Fotosyntes är den process i växten som gör att syre bildas. Växten tar alltså upp koldioxid och omvandlar den till syre. En välgörande process som gör inomhusluften bättre. Men solljus behövs för fotosyntesen. Det gör att växterna, precis som vi, sover på natten. Istället för att tillverka syre så avger de koldioxid.

Behöver man vara orolig för det? Knappast. Vi har oftast hyfsat stora rum med bra ventilation, så det ska mycket till för att luften ska bli dålig under natten på grund av växterna. Ja, om inte sovrummet är en bunker med dålig ventilation och du har världens djungel där då förstås.

 

CAM-fotosyntes (crassulacean acid metabolism)

Det är en helt omvänd process från den gängse fotosyntesen som vissa växter använder sig av. Det betyder att de under dagen stänger porerna och “vilar”. De sparar på det vatten som fotosyntesen kräver under dagtid och varmt solsken för att istället ägna sig åt den processen under nattid. Det betyder alltså att de samlar in koldioxid under natten.

 

1. Kaktus “High chaparall” 2. Aloe vera 3. Paradisträd “hobbit”

 

Exempel på sådana växter är typiska ökenväxter som kaktusar, suckulenter, aloevera och svärmorstunga.  

Om du upplever att luften i sovrummet är dålig och du tänker att växterna har med det att göra så kan du ju testa att byta ut dem mot sådana som använder sig av den omvända fotosyntesen. Det kanske inte är de roligaste växter man kan ha i ett sovrum, men det finns ju frodigare suckulenter också som t ex olika varianter av Paradisträd.

Källa: svenskbotanik.se

 

 



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *