Under 1800-talet slog krukväxterna igenom på bred front i Sverige. Eller fönsterträd som man då kallade det. Hur fattig man än var så hade man åtminstone någon enkel doftpelargon, som till exempel rosengeranium (det vi nu oftast kallar Dr Westerlund), på fönsterbrädan.
När man började odla krukväxter inomhus kom behovet av en ny produkt, blomkrukan! Under 1800-talet fanns en mängd krukmakare runt om i Sverige som drejade krukor till folk som hade råd att köpa dem. För det var det förstås inte alla som hade. Även de enklare oglaserade lerkrukorna var en lyxprodukt för den som var fattig. Vad hade då de som inte hade råd med handdrejade lerkrukor i fönstren? Jo, bland annat krukor tillverkade av näver.
Det kunde vara en avlång näverbit som fogades ihop i kanten och fick en botten av trä, eller också som i bilden ovan en klassiskt flätad korg.
“Hink,” Samlingar Skellefteå museum.
En annan variant som var vanligt förekommande var olika typer av konservburkar. Konservburken började användas för helkonservering av mat under andra hälften av 1800-talet. De billigaste konserverna var sill och ansjovis och dessa burkar användes sedan ofta som blomkrukor. Man slog ett par spikhål i botten, sen var det klart för plantering.
I modern tappning
Det går ofta att hitta små näverkorgar ganska billigt på loppis som blir fina som blomkrukor. Däremot vill du kanske inte plantera rakt i dem, då förstörs de. Ställ i en lämplig kruka med ett fat under.
En annan variant är att göra en fusknäverkruka som den i bilden ovan. Där har jag använt en gammal papperspåse som jag klippt i remsor och sedan flätat. Inuti har jag en kruka som jag ställt i en genomskinlig plastpåse. Vill du veta hur jag flätat krukan så hittar du en instruktion här.
Att använda konservburkar som blomkrukor är fortfarande populärt, framförallt till örter. Ta en kik på Pinterest så får du en uppsjö av kreativa tips för konservburkar.