SÄ vad har dÄ den hÀr veckan inneburit i vÀxtvÀg? Inga stordÄd, men lite smÄtt och gott ÀndÄ.
NÀr jag botaniserade bland vÀxtböckerna hos Bokbörsen hittade jag en gammal vÀxtbok av giganten inom krukvÀxter pÄ 1940-talet, Vivi TÀckholm. Hon var botanist och under en stor del av sitt liv boende i Egypten. Hon har en otroligt spÀnnande historia och jag ska skriva mer om henne framöver. Men 1943 kom hennes storsÀljande bok Hemmet blommar ut i Sverige och den har jag nu ivrigt lÀst och blÀddrat i under veckan som gÄtt.
SĂ„ hĂ€r inleder hon sitt förord till boken: “För att kunna sköta vĂ€xter mĂ„ste man minnas en sak: de Ă€ro levande vĂ€sen. En vĂ€xt Ă€r inte en möbel, en skulptur, nej den Ă€r mera som en fodrande barnunge.”
Det kan man ju verkligen skriva under pÄ!
HĂ€r skriver hon om den fantastiska vĂ€xten Ănglatrumpet! Jag kĂ€nde direkt att en sĂ„n mĂ„ste jag testa att driva upp. Den trivs fint bĂ„de ute och inne och kan bli rejĂ€lt hög och stor. Mitt mĂ„l Ă€r ett gĂ€ng Ănglatrumpeter i stora krukor pĂ„ uteplatsen.
Fröer inköpta och planterade. Nu hoppas jag pĂ„ att det ska vĂ€xa fantastiska Ănglatrumpeter pĂ„ min altan i sommar! Ă terkommer om hur det gĂ„r.