Ampellilja är ju en sån där anspråkslös växt som lätt hamnar i skuggan av andra, coolare växter. Jag har ett gäng som jag brukar ha i sommarstugan om sommaren för att de är så himla tåliga. De klarar nämligen att vara utan vatten ett par veckor utan att ta illa upp.
Nu har jag börjat omvärdera Ampelliljan. Jag har sett bilder på några riktigt stora varianter som jag blivit inspirerad av.
Jag har hela tiden plockat skotten som kommer i små trasselsuddar för att utöka antalet plantor, men nu ska jag låta dem vara på ett par av mina ampelliljor. För det fina är ju just när det blir en gigantisk trasselsudd nedtill. Då snackar vi djungelkänsla! Jag tänker mig en stor ampel som hänger ned från taket i ett hörn här hemma.
Inget för kattägaren
Det här är en bild från i somras när jag var var kombinerad kattvakt och växtvattnare hos min syster. Jag tyckte det var så märkligt att alla hennes ampelliljor var så kortsnaggade. Här fångade jag orsaken på bild! Jag hade inte en aning om att ampellilja är lika smaskens som kattgräs för en katt.
Så för nån som har katter blir det förstås nästan omöjligt att driva upp riktigt stora ampelliljor, men för mig hoppas jag att det ska fungera.